”Hejdå, jag åker nu!” Ropade jag in i huset och satte på mig mina skor. Jake backade sakta ut ur köket och kollade frågandes på mig.

”Ska du ta den gula bussen? Du pratar ju hela tiden om hur mycket du avskyr den!”

”Sarah skjutsar mig, hejdå.” Jag gjorde en slängkyss i riktning mot Jake som han ivrigt viftade bort. ”Älskar dig med Jake!” Jag sprang ut till Sarah och Aaron som satt och väntade i bilen. När jag kom närmare såg jag att det satt någon mer i bilen. Framsätet var ledigt så jag satte mig bredvid Sarah som körde.

”Hej allihopa, hej jag heter Michelle.” Jag sträckte ut handen mot tjejen som satt i baksätet och såg att hon var nästan en kopia av Sarah. Eller det var nog Sarah som var en kopia av henne, ifall jag fick gissa så var detta hennes onämnda storasyster.

”Hej, Gwyneth.”

Hon tog min hand och skakade den samtidigt som hon hade ett stort leende på läpparna. ”Och jag hoppas det är okej att ni lämnar av mig på mitt jobb innan, min bil har gått sönder så lillsyrran får skjutsa mig.” Hon kastade en blick på Sarah.

”Mm, och det är inte direkt lite jag får skjutsa dig. Och hur länge har din bil stått i garaget efter den gick sönder? 2-3 månader? Något sådant va? Jag antar väll att den fixar sig själv där.” sa Sarah med extra sarkastisk röst.

”Ha-ha. Du vet att jag inte har pengar till verkstad!”

”Men låna av mamma och pappa då!” Hon slog ut med armarna men märkte nog ganska snabbt vilket misstag det var och satte snabbt tillbaka dem på ratten.

”Men jag inte låna av mamma och pappa. Du kanske kan få…” Aaron som suttit tyst hela tiden och kollat ut genom fönstret satte sin hand över Gwyneths mun.

”Snälla, snälla, snälla kan jag inte jag få en ända dag utan att ni tjatar om din bil! Dessutom så kanske det är lite tråkigt för Michelle att lyssna på allt ni har att säga om din dumma bil!” Han gav mig en blick som att säga förlåt för sitt utbrott och fortsatte kolla ut genom vindrutan. Efter några sekunders tystnad så var vi framme vid Gwyneths jobb. Hon jobbade som kassörska på Lucky Movie Night, ett filmuthyrnings ställe.

”Hejdå, och förlåt för vår lilla dispyt förut.” Hon hoppade ur och stängde bildörren.

”Michelle, jag är ledsen. Men vi går inte alltid ihop jag och min syster.” Hon kollade på mig med händerna på ratten.

”Är du allvarlig? Jag och min brorsa bråkar heeela tiden. Så det är lugnt.” Hon gjorde en lättnads suck och började köra.

När vi var framme vid skolan så hoppade vi ur bilen, Aaron sprang till killen som var hans bänkkamrat igår. Jag tog tillfället i akt och frågade ut Sarah.

”För det första har du inte sagt att du har en syster, vart var hon igår när vi var hemma hos dig? Och för det andra, vad är det med Aaron?” Det sista viskade jag så att jag var säker på att Aaron inte skulle höra.

”Eeh, Aaron är okej. Ibland blir han lite nere bara. Det brukar hända sisådär en gång i månaden.” Hon ryckte på axlarna och kollade på Aaron. ”Vi försökte fråga honom i början vad som hände, men han gav inga svar. Så vi har gett upp.” Hon vände tillbaka blicken till mig och suckade uppgivet. ”Men han är som valigt dagen efter.”

”Okej”, det var lite konstigt. Vad kan få en person deppig en gång i månaden? Jag släppte det ämnet och gick in på min första fråga igen. ”Men du, varför hade du inte sagt att du har en syster?” Nu sken hon upp och började skratta.

”Ha, Gwyneth? Hon är inte så mycket att berätta om. Hon är nästan aldrig hemma och tar snålskjuts av mig varje morgon. ”

”Okej, men vad har du för lektion nu då?” Hon kollade ner på sitt schema.

”Hmm, Algebra, du?” Hon kollade upp på mig med nyfikna ögon, jag suckade.

”Historia…”

”Aww, men vi ses på rasten. Men måste gå nu Mrs Hathrowe ger en lätt kvarsittning ifall man kommer sent. Lägg det på minnet.”

”Ska bli.” Svarade jag och vi kramade varandra hejdå. När hon hade gått så vände jag mig om och kollade på Aaron, just då kollade han på mig och jag vände snabbt bort blicken och kände hur jag blev lite röd om kinderna. Jag började gå mot entrén vidare till mitt skåp.

Historia lektionen var väll som en lektion, tråkig. Och min bänkkamrat blev en kille som kollade på mig som om jag var från mars. När vi hade tystläsning så kom jag på honom med att peta på mig, han petade på mig.

”Hej där! Hur var historian?” Sarah såg ut som en levande sol, om man kan säga så.

”Den var bra, bara en liten skum bänkkamrat. Och varför är du så glad?”

”Åååh, inget.”

”Du, det är inte inget, berätta nu!” Hon kollade på mig och drog sedan in mig på toaletten.

”Drew Simmons pratade med mig jättemycket på algebra lektionen!”

”Brukar han inte det?” Jag såg frågandes på henne och hon såg på mig som om jag inte fattade någonting, och det gjorde jag inte visserligen.

”Neej, han kanske säger hej och frågar om lite tal, men han brukar liksom inte prata med mig!”

”Haha, kul för dig. Ledsen att släcka din lilla sol men vi har lektion och jag vill inte komma sent.” Att jag nämnde ordet lektion verkade inte få henne nedstämd utan hon kvittrade hejdå och började springa till sitt skåp som låg på andra sidan skolan.

När jag vände mig om så såg jag honom, det blonda håret, den muskulösa ryggtavlan.

”Cody.”

Förlåt för den låånga väntan men här är kapitel 4, när nästa kapitel kommer vet jag inte...

Vi får hoppas imorogon ;)